Jävlar vad tiden går snabbt! Inte bara att jag glömde blogga på Katys födelsedag i tisdags (lol), den 25 oktober. Men också att hon fyller 27. Kändes som igår när jag och Amanda var på hennes konsert på Nalen i Stockholm och hon endast var 24 år. I februari är det tre år sedan. Det va innan hon va riktigt stor. 3OH!3 var förband, och det va way innan de var kända i Europa. Nu skulle de nog aldrig vara förband till Katy. Hennes konsert va jättebra och eftersom det bara får plats några hundra inne på Nalen så kändes konserten så mycket mer intim på nåt vis. Hon pratade med alla, det kastades runt uppblåsta jordgubbar och hon hade såklart med sitt uppblåsta läppstift. Jag kysste hennes hår också. Hon var sjuk och sprang omkring på scen och hostade rakt ut, och frågade sedan någon i publiken vad penis heter på svenska (Ur So Gay) och blev helt excited när det heter typ samma sak som på engelska, haha.
Usch, känner vad tiden flyger iväg. Har haft ålderskris enda sedan jag fyllde 18. Lär ju inte bli bättre när jag fyller 20...då är man ju verkligen "vuxen". I alla fall borde man vara det. Skrämmande. Så länge man är tonåring så kan man ju skylla på det i alla fall när man gör dumma grejer. Men snart är det slut på det med. Måste säkert börja dricka kaffe förr eller senare också...
Tänkte i alla all lägga in en av mina favvisuppträdanden med Katy. Från hennes skiva One of the Boys där hon uppträder med låten med samma namn som skivtiteln. Enjoy! :) I saw a spider, I didn't scream..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar